Jag är själv för gammal och ansvarsfull för något annat än enegry drinks, kaffe, m&m;s och winegums. Men det funkar bra.
Röda mattan-grejen är verkligen heeeelt värdelöst. På ett sätt håller vi kollen på vem som kommit, vem som inte kommit, vem som kommer före vem, som om de egentligen spelade någon roll. Det fungerar idag bara som en låååg reklamtrailer för kvinnornas utseende, kläder, och sätt att föra sig i schyssta skor. Man tittar fortfarande på kvinnors kläder före något annat. Men röda mattan blir aldrig, aldrig, lika underhållande som på den tiden Joan Rivers gjorde det till en konst att förolämpa folk.
Vidare påminner mig röda mattan att Brittany Murphy inte finns där borta längre, och att Matthew Broderick inte setts i en film på hundra år och att karln börjar bli gammal – han är gråhårig!
Hur mycket avgaser släpper de där limobilarna ut under kvällen, det är verkligen tusentals limos som tomgångskör under tre timmar på samma adress. Usch!
Okej, då kör vi.
|
Postat i Bloggarkiv, Stefan Nylen | Inga kommentarer » |
|



