I helgen har Showtime ”Dolph Lundgren”-festival. Trots att utbudet är i klenaste laget (var är Showdown in Little Tokyo?) så visar man i alla fall tv-filmen Blackjack som Doffe gjorde 1998 med dåvarande actionkungen John Woo. Tanken var att filmen skulle vara en pilot för en tv-serie. Men verkligheten är tyvärr en sorglig plats där de allra vackraste drömmarna dör i förtid. Hur man inte nappar på en idé där huvudkaraktären har en av filmhistoriens tuffaste fobier är utom mitt förstånd. Jack Devlin är nämligen kroniskt rädd för färgen vitt. Men å andra sidan leder Jacks svaghet till en av filmhistoriens bästa fightscener när Doffe och skurken slåss i ett hav av mjölk.
Kromofobi är dock inte nytt i filmvärlden. Hitchcock rockade färgfobi redan 34 år tidigare. I Marnie försökte Sean Connery kurera Tippie Hedgren från samma fobi, även om färgen då var rött. Det är nog filmhistoriens näst coolaste fobi. Indiana Jones ormfobi, Gregory Pecks rädsla för linjer(!) i Trollbunden och Leos bakterieskräck i Aviator är andra bra kandidater. Men i slutändan är det inget som slår Henry i nyazeeländska komedin Black Sheep. Han lider nämligen av ”Ovinofobi”, en oresonlig rädsla för ulliga, mjuka, sävliga får.
Synd att det inte finns en gilla knapp här, så jag säger det istället! Gillar detta!